Världsarv - Japan

Ön Itsukushima eller Miyajima var tidigt en helig plats för Shintoismen. De tidigaste byggnaderna uppfördes troligen redan på 500-talet. Denna port är troligtvis en av de mest fotograferade av alla japans sevärdheter. Porten skall symbolisera vägen mellan människornas och andarnas världar. Om man reser till Japan och Itsukushima idag får man se byggnader från 1100-talet harmoniskt placerade som bevis på stor konstnärlighet och tekniska färdigheter. Helgedomen utnyttjar kontrasterna i färg och form mellan havet och bergen och är tänkt att återge den Japanska naturliga skönheten i kombination med den mänskliga kreativiteten. Japans regering har listat flera av helgedomens byggnader och tillhörigheter som en del av Japans nationalskatt. 1996 upptogs Itsukushima också på UNESCOs världsarvslista.

Sedan 2004 är platserna med på UNESCOs världsarvslista och är ett populärt resmål bland turister som reser till Japan. Belägna i Kii bergens täta skogar med utsikt över stilla havet är de tre heliga platserna - Yoshino och Omine, Kumano Sanzan, Koyasan. Dessa förbinds av pilgrimsvägar till de gamla huvudstäderna Nara och Kyoto. De visar på en sammanslagning av Shinto, med ursprung i den urgamla traditionen att dyrka naturen i Japan, och Buddhismen, som introducerades från Kina och den Koreanska halvön. Platserna och dess skogsklädda omgivningar ger en bild av ihärdigt och extraordinärt väldokumenterade traditioner av de heliga bergen i över 1200 år. Området, med sina rika floder, forsar och vattenfall är fortfarande en del av den nu levande japanska kulturen och besöks av upp till 15 miljoner besökare årligen framför allt av rituella anledningar och för vandringar. Var och en av dessa tre platser består av helgedomar, varav somliga grundades så tidigt som på 800-talet.

Ett intressant område för den som reser till Japan kan vara Iwami Ginzan Silvergruva på sydvästra ön Honshu. Det består av en samling av berg som sträcker sig upp till 600 meters höjd och blandas med djupa floddalar som kännetecknar arkeologiska rester av storskalig gruvdrift, raffinering och gruvsamhällen som användes mellan 15- och 1900-talet. Platsen visar ochså på transportvägar som användes till att transportera silvermalm till kusten, och hamnstäder från vart det sedan skeppades till Korea och Kina. Gruvorna bidrog till Japans och sydostasiens övergripande ekonomiska utveckling under 15- och 1600-talen och påskyndade Japans kommande massproduktion av silver och guld. Gruvområdet är numera rikt skogsbevuxet. Till platsen hör även fort, helgedomar, delar av Kaido transportvägar till kusten och de tre hamnstäderna Tomogaura, Okidomari och Yunotsu, från vars hamnar malmen transporterades. Området finns med på UNESCOs världsarvslista sedan 2007.

Byggd 794 med huvudstäderna i det gamla Kina som modell, var Kyoto den kejserliga huvudstaden i Japan från dess grundande fram till mitten av 1800-talet. Som centrum för japansk kultur i mer än 1000 år, illustrerar Kyoto utvecklingen av japansk träarkitektur, särskilt religiös arkitektur, och den japanska trädgårdskonsten, som har påverkat arbetet med trädgårdslandskap över hela världen.

Hiroshima Peace Memorial (Genbaku-domen) var den enda byggnad som stod kvar i det området där den första atombomben exploderade den 6 augusti 1945. Genom insatsen av många människor, inklusive invånarna i staden Hiroshima har den bevarats i samma skick som omedelbart efter bombningen. Inte bara är det en skarp och kraftfull symbol för den mest destruktiva kraft som någonsin skapats av människan, utan den uttrycker också en förhoppning om fred i världen och det definitiva avskaffandet av alla kärnvapen. Ingen som besöker Genbaku-domen på sin resa till Japan kan undgå att bli berörd av monumentet.

Himeji-jo-slottet bör man inte missa på sin resa till Japan. Det är det finaste, största och mest besökta exemplet på japansk slottsarkitektur från tidigt 1600-tal. Det består av 83 byggnader med högt utvecklat system för försvar och sinnrika skyddsanordningar. Det är ett mästerverk i träkonstruktion, som kombinerar funktion med estetik, både i sitt eleganta utseende med de putsade vita väggarna och det subtila förhållandet mellan mängden byggnader och de många lagren av tak.

Det finns runt 48 buddhistiska monument i Horyu-ji-området, i Nara prefekturen. Flera härstammar från sent 600- eller tidigt 700-tal, vilket gör dem till några av de äldsta bevarade trähusen i världen. Dessa mästerverk av träarkitektur är viktiga inte bara för konsthistorien, eftersom de illustrerar anpassningen av kinesisk buddhistisk byggnadsstil till japansk kultur, men också för religionshistorien, eftersom deras konstruktion sammanföll med införandet av buddhismen till Japan, från Kina, via den koreanska halvön. På vår resa till Nara ser vi Todaijitemplet som inhyser Japans största Buddhastaty i brons.

Belägna i en bergig region, som länge var avskuren från resten av världen, bestod dessa byar med sina hus i Gasshostil med hjälp av sina mullbärsodlingar och uppfödning av silkesmaskar. De stora husen med sina brant sluttande halmtak är de enda av sitt slag i Japan. Trots ekonomiska omvälvningar är byarna Ogimachi, Ainokura och Suganuma enastående exempel på ett traditionellt levnadssätt som anpassat sig efter miljön och människornas sociala och ekonomiska förhållanden.